fredag 15 mars 2013

Glädje och sorg

Jag är så stolt över min dotter som är omtänksam, duktig, arbetsam, social och ambitiös!
Hon har fantastisk hand med hästarna.  Superduktig på att träna Aleyca. Fixar god mat. Kan prata i telefon med främmande människor och få fram och utfört sitt ärende som om hon aldrig gjorde annat ♥
Jag är så stolt över min son som är kärleksfull, varm, omtänksam och teknisk!
Han tar hand om de som är ledsna och tröstar.  Tänker alltid på andra. Pysslar om husdjuren. Meckar gärna trädkoja och cykel, demonterar gräsklippare eller kopplar in datorprylar ♥

Men.
Båda två har också känslor.
Båda två blir sårade och ledsna när andra ignorerar och känslomässigt sparkar på dem.
Trots upprepade gånger med ignorans och total avsaknad av empati eller engagemang från de som borde bry sig, reser de sig upp och tar ett steg till mot framtiden.
Varje gång får vi finnas där, trösta, torka tårar, men en sak har jag slutat med- att ha ursäkter för varför vissa beter sig som de gör, istället är jag mestadels tyst numer. De vet att mina ursäkter bara var tomma. De vet att de inte var sanna. De vet, att det är ett medvetet val. Det nya är viktigare och prio 1 och barnen själva prio 11.....

Blood är INTE tjockare än vatten.
Jag väljer numera mina nära och kära själv.
Så gör också mina barn. De är smarta.

Du gör klokt i att ändra dig.
För jag orkar inte ursäkta dig.
Jag orkar inte tjata på dig längre.
Du har skyldigheter.
Trodde jag lärde dig det en gång i tiden.
Kommer du inte ihåg?
Tror du själv på det att tårar bara är för att få uppmärksamhet?
Det är barn det handlar om, barn är är inte förslagna och manipulativa. De är ärliga och lever i nuet.
Tänk att låta en främmande människa komma emellan och så split.
För jävligt.

Inga kommentarer: